Klimat

De tre senaste åren har varit de varmaste som uppmätts någonsin. Klimatförändringarna hotar ekosystem, vattentillgång, matsäkerhet och människors hälsa och riskerar att leda till konflikter, flyktingströmmar och brott mot mänskliga rättigheter. I och med Parisavtalet från 2015 är världens länder bundna att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader, helst under 1,5 grader. För att lyckas med detta krävs genomgående förändringar av samhället. En global omställning förutsätter också finansiellt och tekniskt stöd från rikare länder till resurssvaga och mer sårbara länder. Utan detta stöd riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030.

För en effektiv omställning måste klimatpolitiken utformas med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Det innebär att alla människors erfarenheter, kunskaper och perspektiv tas tillvara och påverkar utformningen av klimatåtgärder. Genom att analysera och ifrågasätta maktstrukturer och normer kring maskulinitet skapas jämnare förutsättningar för alla att påverka politiken.

Sverige har ett klimatpolitiskt ramverk och ett internationellt sett ambitiöst mål för nationella utsläppsminskningar. Men ännu återstår att forma en klimatpolitik som även angriper de utsläpp från svenskarnas konsumtion som sker i andra länder, och som avskaffar de klimatskadliga subventionerna till fossil energi på hemmaplan.

Vi uppmanar regeringen att:

  • sätta upp ett kompletterande mål för att minska utsläpp från svenskarnas konsumtion som sker i andra länder, med 80 procent till 2045 jämfört med 1990.
  • integrera ett tydligt jämställdhetsperspektiv i den nationella klimatpolitiken, till exempel genom att uppmärksamma och åtgärda skillnader i konsumtionsbeteenden och attityder mellan män och kvinnor.
  • avskaffa alla klimatskadliga subventioner i Sverige och slutar investera i fossil energi i andra länder, till exempel genom exportkrediter eller via internationella finansiella institutioner.
  • bidra med klimatfinansiering utöver biståndsbudgeten, så att klimatfinansieringen inte inkluderas i biståndsramen om 1 procent av Sveriges BNI.
  • säkerställa att klimatfinansieringen når de mest utsatta länderna och grupperna.
  • verka för att klimatfinansieringen som mobiliseras genom Parisavtalet fördelas jämnt mellan åtgärder för anpassning respektive utsläppsminskningar. Syftet med detta är att i högre grad möta behovet av anpassningsåtgärder inom t.ex. hållbart jordbruk, skogsbruk och agroforestry, hälsa, vatten och sanitet och tillgång till förnybar energi.
  • säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv integreras i klimatfondernas fördelning av resurser och är en del av resultatuppföljningen. Organisationer som verkar för jämställdhet och kvinnors rättigheter bör få observatörsrätt till alla klimatfonder och andra relevanta aktörer inom den globala klimatpolitiken.

Undertecknande organisationer:

Naturskyddsföreningen, Svenska kyrkans internationella arbete, Diakonia, Afrikagrupperna, We Effect och Vi-skogen.

Medlemmar i CONCORD Sveriges expertgrupp för klimat